tovningskurs i Munkfors

Igår hade jag en samtal med Ann Britt. Hon försökte att lägga in en kommentar men det mislukade...:-(
Hon kände igen bilderna som står i 'sommarkurs' längst ner i bloggen.
När vi var nybörjare här i Sverige och började med vår upptäcktsresa i den mirakulösa världen av ull kom vi i kontakt med en fantastisk ullkonstnär: PO Gustafsson i Munkfors. Han var personen som lärde mig och min make den första gång att tova med vatten och grönsåpa. Han lärde mig ullkännedom och de flera sorter och kvaliteter av ullen.
Det var verkligen kul på kursen hos PO och Ann Britt.
Jag kan rekommandera sin hemsida: www.bittebopp.se och titta in vad de har för aktiviteter.

fårfesten

En gång om året är det fårfest i Kil. Det är vår bästa marknad och det är så jättekul. Lika en stor familj!
Igår fick vi besök av en av den arrangörer av fårfesten. Det var väldig uppmuntrande för oss!
Hon kikade i vår butik, min ullförrad och min lilla ulltvätteri. Vi har fått redan många som köpte en kardmaskin hos oss tack vare henne. Hon har en atelier i Kil och många kommer dit för att lära tova. Hon använder Louët också och tycker att det är den bästa det finns.
Vi hade tur: den här vecka sålde vi en eldriven!

texelfår

Vi har inga egna får. Jag köper ull från fårägare här i omgivningen. Tidigare var 'Ull i Sverige" i Kil men de flyttade till Skåne, tyvärr. Helst vill jag ha olika sorter, finull, gotlandull, osv. Det är rolig att uptäcka speciella sorter, något annat.

Min farfar har haft många får. Han bodde på västfrisiska ön Texel och hade naturligtvis texelfår över den texelska boskapen.
Jag har några gamla bilden av den, från början 1900-talet.

Från Texel till Sverige

Året 2004 beslutade vi att ge upp vårt liv i Nederländerna och börja om från början i Sverige med eget företag.
Min man kom på idén att börja här med försäljning av ulltäcken och bäddmadrasser från ön Texel - var vi kom ifrån. Jag var entusiastisk för att jag tycker mycket om ull. Jag kardar, färgar, spinner och tovar och det passar bra i sortementet, tycker vi.
Men, det är inte lätt att övertyga den svenskarna att vår produkter är den bästa... det är svårt att överleva. Men vi tappar inte modet!
Min man jobbar nu även på bussen och jag fortsätter med att spinna och tova, osv. Vi går på flera marknader och mässor och på dett sätt försöker vi att bli känd.
Ibland har jag det svårt med språket. Hoppas vill ni korrigera mig om ni hittar fel?
På den här blog kan du läsa och titta hur vi gör och kanske hör jag av dig, gärna!